En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Strategi-workshop med Nationella Forumet

Idag tisdag den 6 maj har Nationella Forumet för skolans digitalisering ordinarie möte på SKL. En stor del av tiden är vikt åt en workshop kring det aktuella förslaget till Nationell strategi för skolans digitalisering. Därför sitter just nu Forum-representanterna i olika smågrupper och diskuterar den dagsaktuella strategin utifrån  fem olika perspektiv:

  • Form & innehåll
  • Tidshorisont
  • Vision
  • Mål
  • Ansvar

bild 3

  • bild 2

bild

 

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Blogg

Uppdaterad vision, uppdaterade mål – 4 maj

Inför det ordinarie mötet med Nationella Forumet på tisdag ser strategiarbetet ut som nedan.  På mötet ska Forumet själva köra en workshop kring strategin. Som synes är det en mycket stor mängd av mål i dagsläget men ambitionen är givetvis att banta ned denna bruttolista till det slutgiltiga förslaget.

 

STRATEGINS INNEHÅLL

  • Inledning – med argument för varför digitaliseringen är en central fråga för framtiden och samhälls- och skolutvecklingen, samt hur digitaliseringen också är en värdegrundsrelaterad fråga och en möjliggörare för åtskilliga befintliga mål i styrdokumenten t ex vad gäller kommunikation, medbestämmande, individualisering, entreprenöriellt lärande, mm. Inledningen bör också fånga upp något om det självklara att pedagogiska processer ska vara styrande för vilka digitala redskap, verktyg och miljö man har tillgång till och använder lokalt. 
  • Vision 
  • Mål 
  • Handlingar (och till viss del ansvar)

 

STRATEGINS VISION (UTKAST) 

”Elever i den svenska skolan är unika, nyfikna, modiga, kreativa och redo att möta framtidens utmaningar, digitalt trygga och kompetenta. 

Lärandet kännetecknas av nyfikenhet, likvärdighet, flexibilitet och ständig utveckling. En likvärdig tillgång till varierade, individualiserade arbetssätt och digitala lärresurser används för att åstadkomma detta. 

De möjligheter som internet och modern teknik erbjuder används klokt och mångfacetterat i skolans kunskapsprocesser. 

Skolans huvudmän och professionella har kompetens och förmåga att ge elever förutsättningar att lyckas i en digitaliserad skola och ett digitaliserat samhälle.”

 

STRATEGINS OLIKA MÅL

Avsnittet om Mål ska tydligt visa vad som ska vara uppnått på det digitala skolområdet inom tre respektive sex år.

 

Korta mål (3 år)

  • Skolhuvudmännen garanterar att alla elever har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (1:1, BYOD, etc) från och med årskurs 4.
  • Skolhuvudmännen garanterar att all pedagogisk personal i skolan har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser.
  • Alla lärmiljöer (förskolor, skolor, skolbibliotek, osv) har fri tillgång till snabbt, trådlöst internet.
  • Översyn av förskolans och skolans styrdokument har skett och tydliga mål kring digitalisering, digital litteracitet och framtidskompetenser har skrivits in, även i Skollagens initiala paragrafer. De nya målen fångar bl a upp att elever i skolan ska ha:
  • Tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (från åk 4) och fri tillgång till snabbt, trådlöst internet.
  • Förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information.
  • Förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.
  • Förmåga att utföra uppgifter effektivt i en digital miljö; förmåga att läsa och tolka media, att reproducera text, data och bilder genom digital manipulation, och att bedöma och använda ny kunskap som hämtats från digitala miljöer.
  • Kompetens att hantera digitalt material källkritiskt och med respekt för upphovsrätt och andra relevanta lagar. 
  • Skolverket har tagit fram digitala, nationella prov som är anpassade och utformade i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.
  • Alla huvudmän har analyserat nuläget och identifierat vilka behov verksamheterna har av digitala verktyg, arbetssätt och kompetensutveckling – t ex via verktyget LIKA. Konkreta lokala strategier och handlingsplaner för lärandets digitalisering har upprättats på lokal nivå i samband med detta, där t ex förändrade arbetssätt, kompetensutveckling och resurser beaktats. Dessa lokala strategier är kopplade till de uppdaterade styrdokumenten samt denna nationella strategi och de är också förmål för Skolinspektionens löpande tillsyn.
  • Skolhuvudmännen har tagit ansvar för att utveckla digitala verktýg för såväl formativ som summativ bedömning (lokala prov m.m.).
  • Regering, myndigheter och huvudmän stödjer aktivt klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik samt forskning kring högkvalitativa, öppna lärresurser. 
  • Nationella Forumet för skolans digitalisering har på regeringens uppdrag ansvarat för att skapa en nationell utbildningsmolntjänst där resurser från flera olika aktörer samlats. Denna resurs är anpassad och utformade i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet. samt till de nya, digitala nationella proven.    
  • Nytt krav finns i gymnasieskolan på att en elev ska ha genomgått minst en helt nätbaserad kurs inom ramen för sin gymnasieutbildning för att få ut sin gymnasieexamen.
  • Juridiska utmaningar för pedagogisk användning av molntjänster har identifierats och lösts, bland annat genom samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.
  • Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Nationella Forumet för skolans digitalisering och Skolverket tagit initiativ till ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för skolans digitalisering. Detta lyft riktar sig till rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker. Denna satsning är kopplad till både best practice och forskning och är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.. Det finns statliga bidrag för detta lyft.
  • Den statliga rektorsutbildningen är uppdaterad med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering. Den nya utbildningen är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.
  • De svenska lärarutbildningarna är uppdaterade med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering. Den nya utbildningen är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.

 

Längre mål (6 år)

  • e-lärande är en integrerad och självklar del av skolans pedagogiska praktik.
  • Goda möjligheter till blended learning finns genom att samtliga ämnes- och kursmål på högstadiet och gymnasiet finns online via motsvarighet till University of Sweden
  • Praktiknära forskningssamarbeten sker kring nya lärformer, t ex augemented reality, visualisering (jämför hälso- och sjukvården).
  • Distansutredningens förslag har beaktats, så att möjligheterna till nätbaserad undervisning har öppnats upp i lagverket för en betydligt generösare tillämpning. 
  • Översyn av grundskolans ämnen har skett. Gamla ämnen (t ex slöjd, bild, musik, hemkunskap och teknik) har i likhet med skapandet av NO och SO-ämnena fått ge plats åt det nya, större ämnet ”Kreativitet” (eller liknande namn) där programmering, IT-kompetens, foto, film, ljud, web, mm samsas med andra kreativa uttryck såsom slöjd, bild, musik, dramatik. 
  • Big Data/Learning Analytics används som en integrerad del i skolors och huvudmäns löpande, systematiska kvalitetsarbete. Dessa data om skolor och skolsystemen är tillgängliga som öppna data för att främja kvalitetsarbete och innovationsutveckling.

 

Författare:
Kommentarer: 5
Kategori: Arbetsmaterial/texter

Berner Lindström: Ny medlem i forskar-referensgruppen

Nationella Forumet för skolans digitalisering har nu adderat ytterligare en stark resurs i referensgruppen för forskare: Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Co-director på LinCS, The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction & Mediated Communication in Contemporary Society.

berner

Nationella Forumets referensgrupp för forskning består nu av dessa personer:

  • Susanne Kjällander, Sthlms Universitet & Nätverket för Viruella Lärmiljöer (VLM)
  • Martin Tallvid, Göteborgs universitet
  • Christian Lundahl, Stockholms universitet
  • Hans-Åke Scherp, Karlstads universitet
  • Alistar Creelman, Linnéuniversitetet, Kalmar
  • Carl Heath Interactive Institute
  • Berner Lindström, Göteborgs universitet

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

Nationella Forumets referensgrupper

Till det Nationella Forumet och dess arbetsgrupper har det kopplats ett antal olika referensgrupper. Dessa grupper är brett sammansatta av olika personer och organisationer vars bredd, djup och expertis på olika sätt kommer att kunna bidra till Forumets arbete.

Skärmavbild 2014-04-29 kl. 06.58.42Vi väntar in ytterligare ett par namn, men så här ser referensgrupper ut idag:

Skolförvaltning:

  • Arja Holmstedt, Skolchef, Falkenberg
  • Bo Kristoffersson, Skolchef, Simrishamn
  • Tony Lööw, Skolchef, Sigtuna
  • Bitte Henriksson, Utvecklingsledare, Västerås
  • Edward Jensinger, Utvecklingschef, Helsingborg
  • Anders Olsson, IT-samordnare, Köping
  • Susanne Nord, Utbildningsdirektör, Nacka
  • Hans Nilsson, IT-strateg, Täby
  • Staffan Sjölund, Utbildningschef, Tjörn

Rektorer & förskolechefer

  • Pernilla Ericols, Globala Gymnasiet, Sthlm
  • Carolina Thornström, Ystad
  • Viveca Dahl, Fäladsgården i Lund
  • Johan Norman, DeGeer gymnasiet, Norrköping
  • Wail Rabi, Östra Skolan, Malmö

Lärare

  • Daniel Barker
  • Patricia Diaz
  • Karin Brånnebäck
  • Hanna Stehagen
  • Marie Linder
  • Karin Nygårds
  • Jonas Lindahl
  • Anna Kaya

Forskning

  • Susanne Kjällander, Stockholms Universitet, & Nätverket för Virtuella Lärmiljöer
  • Martin Tallvid, Göteborgs Universitet
  • Christian Lundahl, Sthlms Universitet
  • Hans-Åke Scherp, Karlstads Universitet
  • Carl Heath Interactive Institute
  • Alistar Creelman, Linnéuniversitetet, Kalmar
  • Berner Lindström, Göteborgs Universitet

Omvärld

  • Kristina Björn, Enrich Education
  • Peter Becker, Framtidens Lärande/Datorn i Utbildningen
  • Karl Alfredsson, LIN Education
  • Carl Hamilton, studi.se

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

Förslag på mål i den nationella strategin

Arbetet med en nationell strategi för skolans digitalisering går vidare. I morgon 29 april har vi möte med Utbildnings- och Näringsdepartementet om strategin, och arbetsgruppen slipar vidare på innehåll och formuleringar. Vi vill gärna ha ännu mer input utifrån! Det vi hittills har fått in i processen har varit väldigt värdefullt och har i flera fall direkt påverkat arbetet.

Nedan finns de mål vi kikar på i dagsläget OBS: Som tidigare är texten saxad från aktuellt arbetsdokument och därmed inte en färdig text, utan ett icke färdigt arbetsdokument:

palette

STRATEGINS OLIKA MÅL:

Avsnittet om Mål ska tydligt visa vad som ska vara uppnått på det digitala skolområdet inom tre respektive sex år.

Korta mål (3 år)

  • Alla elever har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (1:1, BYOD, etc)
  • All personal har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser
  • Alla skolor ska ha en lokal strategi för lärandets digitalisering, där t ex förändrade arbetssätt och kompetensutveckling finns med. Dessa lokala strategier är kopplade till gällande styrdokument och denna nationella strategi och är förmål för Skolinspektionens löpande tillsyn.
  • Staten och huvudmännen stödjer utveckling och klassrumsnära forskning kring digitalt stödd pedagogik och metodik samt forskning kring högkvalitativa, öppna lärresurser.
  • Regeringen har bland annat tillsatt en utredning om ökade möjligheter för skolhuvudmän att erbjuda och använda nätbaserad undervisning som ett komplement till och en kvalitetsförstärkning av den lokala undervisningen.
  • Nytt krav finns i gymnasieskolan på att en elev ska ha genomgått minst en helt nätbaserad kurs inom ramen för sin gymnasieutbildning för att få ut sin gymnasieexamen.
  • Juridiska utmaningar för pedagogisk användning av molntjänster har identifierats och lösts, bland annat genom samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet.
  • Ett nationellt ”lyft”/kompetensutveckling kring skolans digitalisering är påbörjat och är integrerat i skolans löpande arbete. Detta är kopplat till både best practice och vad forskning säger. Det finns statliga bidrag för detta lyft.
  • Huvudmännen har identifierat vilka behov verksamheterna har av digitala verktyg, arbetssätt och kompetensutveckling.
  • Alla lärmiljöer (skolor, skolbibliotek, osv) har fri tillgång till snabbt, trådlöst internet
  • Den statliga rektorsutbildningen är uppdaterad med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, till exempel…
  • De svenska lärarutbildningarna är uppdaterade med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, till exempel…
  • Sveriges Kommuner och Landsting genomför har genomfört strategiska kompetensutvecklingsinsatser för skolchefer och lokala utbildningspolitiker
  • Digital litteracitet har skrivits in i grundskolans och gymnasiets ämnes- och kursmål. Detta fångar t ex upp att elever i skolan ska ha:
  • Förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information.
  • Förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.
  • Förmåga att utföra uppgifter effektivt i en digital miljö; förmåga att läsa och tolka media, att reproducera text, data och bilder genom digital manipulation, och att bedöma och använda ny kunskap som hämtats från digitala miljöer.
  • De nationella proven är digitala och har dessutom anpassas och utformas i linje med digital litteracitet
  • Stöd har utvecklats för framtagande av digitala verktýg för såväl formativ som summativ bedömning (lokala prov m.m.)

 

Längre mål (6 år)

  • e-lärande är en integrerad och självklar del av skolans pedagogiska praktik
  • Goda möjligheter till blended learning finns genom att samtliga ämnes- och kursmål på högstadiet och gymnasiet finns online via motsvarighet till University of Sweden
  • Praktiknära forskningssamarbeten sker kring nya lärformer, t ex augemented reality, visualisering (jämför hälso- och sjukvården).
  • Översyn av skollag och läroplaner har skett:
  • Tydliga mål kring digitalisering
  • IT och framtidskompetenser finns integrerade i samtliga kurs och ämnesmål samt i Skollagens initiala paragrafer.
  • Distansutredningens förslag har beaktats, så att möjligheterna till nätbaserad undervisning har öppnats upp i lagverket för en betydligt generösare tillämpning.
  • Översyn av grundskolans ämnen har skett. Gamla ämnen har fått ge plats åt nya, bl a det nya stora ämnet ”Kreativitet” där programmering, IT-kompetens, foto, film, ljud, web, mm samsas med andra kreativa uttryck såsom slöjd, bild, musik, dramatik.

Författare:
Kommentarer: 20
Kategori: Arbetsmaterial/texter

Visionen just nu

Arbetet med strategin pågår fortlöpande i själva Forumet, i arbetsgruppen, i referensgrupperna och här på bloggen. Arbetet på dessa fyra olika arenor kommer tillsammans att påverka slutresultatet.  Det gör att den här bloggen hela tiden kommer att återspegla nuläget i arbetsprocessen, och alltså inga färdiga, skarpa förslag. Just idag arbetar vi med en visionstext som (obearbetad och ej färdig och med år 2020 som målbild) ser ut ungefär som nedan. – Kom gärna med tankar och kommentarer!

 

”Elever i den svenska skolan är unika, nyfikna, modiga, kreativa och redo att möta framtidens utmaningar, digitalt trygga och kompetenta. 

Lärandet kännetecknas av nyfikenhet, likvärdighet, flexibilitet och ständig utveckling. Varierade, individualiserade arbetssätt och digitala lärresurser används för att åstadkomma detta. De möjligheter som internet och modern teknik erbjuder används klokt och mångfacetterat i skolans kunskapsprocesser. Skolans huvudmän och professionella har kompetens och förmåga att ge elever förutsättningar att lyckas i en digitaliserad skola och ett digitaliserat samhälle.”

Strategins olika delar och tidshorisont

Vi har under arbetet ringat in att vi ser framför oss tre delar i strategin:

  1. Vision
  2. Mål
  3. Handlingar (och ansvar)

Diskussionerna hittills har också kretsat mycket kring att vi sannolikt kommer att ha år 2020 som tänkt tidshorisont för strategin.

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

Välkommen till bloggen för en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering

Detta är en blogg kopplad till Nationellt forum för skolans digitalisering; en brett sammansatt grupp som på regeringens uppdrag arbetar för att underlätta digitaliseringen av skolan, underlätta samverkan mellan många olika berörda aktörer samt vara en mötesplats och plattform för dialog kring utmaningar och konstruktiva lösningar gällande skolans digitalisering. Medlemmar i Forumet är bland annat:

  • Friskolornas Riksförbund
  • Föreningen Sveriges Skolchefer
  • Idéburna Skolors Riksförbund
  • IT & Telekomföretagen
  • Lärarförbundet
  • Lärarnas Riksförbund
  • Näringsdepartementet
  • Riksarkivet/Digisam
  • Skolledarförbundet
  • Skolverket
  • Specialpedagogiska Skolmyndigheten
  • Statens Medieråd
  • SVEA – Sveriges elevråd
  • Sveriges Elevkårer
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • UR
  • Utbildningsdepartementet
  • VINNOVA
  • Örebro Universitet

En arbetsgrupp med representanter från Forumet tar fram strategin. Arbetet samordnas från SKL, som agerar kansli för Forumet.  Till arbetsgruppen och Forumet knyts nu också ett antal referensgrupper med representanter från:

  • Skolförvaltning
  • Rektorer & förskolechefer
  • Politiker
  • Lärare
  • Elever
  • Forskare
  • Internationellt
  • Organisationer och företag

I den här bloggen kan du följa och påverka arbetet med att ta fram denna strategi. 

Bidra gärna i processen med tankar, idéer och konkreta förslag!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Blogg

Sida 2 av 212
skl logotyp