En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Inför sommaren: En sista version av nationella strategin

Nu har arbetet med att ta fram ett underlag till en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering kommit till en viktig punkt: Arbetsgruppen – med representanter från bl a Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas Riksförbund, VINNOVA, Örebro universitet och SKL – har vridit, diskuterat, bollat, strukit och skrivit under en osedvanligt intensiv process. De närmaste dagarna sker en viss slutgenomgång och layout av strategin och sedan kommer den skickas ut till Forumets medlemmar i slutet av nästa vecka. Det är alltså strax dags för oss att lämna över vårt förslag till Nationella Forumet för skolans digitalisering för fortsatt arbete, förankring och beslut senare i höst. Arbetet har hela tiden vägletts av vikten av att Forumet kan ställa sig bakom strategin, så att den därmed kan ge välbehövlig riktning och styrka i den fortsatta svenska skolutvecklingen. Det har inneburit att vi hela tiden har fått försöka fatta bra beslut i samband med alla de otaliga vägval vi har ställts inför under arbetet, allt från innehåll och struktur till tonalitet och detaljer. Nedan finner ni den senaste versionen av strategin.

Vi som har arbetat med framtagandet av strategin vill härmed tacka alla som har bidragit i processen, framför allt alla engagerade kommentatorer här på bloggen, alla kloka inspel från Forumets olika referensgrupper samt initierat input från Utbildnings- och Näringsdepartementet. – Vi önskar alla i Skolsverige en riktigt härlig sommar!

För arbetsgruppen,

/Hans Renman, SKL

åre

 

1. NULÄGE 

Utvecklings- och förändringstakten i världen har varit högt uppskruvad under en lång följd av år. Samhället har utmanats och utvecklats av globalisering, värderingsförändringar, teknik, internet och annat. Denna utveckling har av naturliga skäl också börjat påverka skolan, inte minst teknikutvecklingen. Mycket har också hänt inom skolans digitalisering de senaste åren. Bland annat har internettillgången förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad fått tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor.  Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos många lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar .

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet, ny teknik, nya appar, program, osv nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där till exempel ökad variation, samarbete, delning och individualisering kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara och att till exempel internet och sociala medier blir en naturlig del av lärandet. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg, den ger nya möjligheter att lära och att uppfatta världen. Den ger också nya möjligheter att samarbeta, dela, undersöka och utforska, och ger både eleverna och Sverige bättre möjligheter att stå väl rustade för ett framtida samhälle.

Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form.

Digitaliseringskommissionen stärker bilden från europeiska undersökningar om att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen. Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers använder digitala hjälpmedel i lärandet i lägre utsträckning än till exempel hos våra nordiska grannar.  Ett konkret exempel på detta är att försäljningen av digitala läromedel endast motsvarar 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området tydliggjort att de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Frågan om huruvida IT förbättrar elevernas skolresultat eller ej har fått få entydiga svar i internationella studier.  Resultatförbättringar mätt i betyg har i princip helt uteblivit. Samtidigt konstateras ofta att effekten av skolans digitalisering inte primärt tycks stå att finna i traditionell mätning av kunskaper utan i helt andra vinster, som till exempel i kvaliteten i elevernas lärande och lärandeprocesser. En digitaliserad skola aktualiserar frågan om hur vi betraktar och mäter skolan.

Det finns tydliga indikationer på att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa fler och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten, till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större samhälls- och utvecklingsperspektiv.

 

Centrala områden att fokusera på är:

  • Elevernas lärande
  • Professionens praktik och kompetens
  • Infrastruktur, likvärdighet och resurser 
  • Skolans ledarskap och styrning.

 

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan och eleverna använder därför den potential som internet och modern teknik erbjuder till ett breddat och fördjupat lärande. 

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring förskolans och skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

 

Förväntade lägen

  • IT används som en självklar del  i elevernas lärande och som en naturlig väg till att nå läroplansmål på ett individualiserat och effektivt sätt. IT finns med  i planering, genomförande, dokumentation, kommunikation, uppföljning, utvärdering och bedömning.
  • Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i förskolans och skolans lärande.
  • Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.
  • Digital kompetens är ett naturligt inslag i lärandet i förskolan och skolan.
  • God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att i varierande grad genomföra nätbaserad undervisning  av god kvalitet, både högstadiet och gymnasiet. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga. 
  • Initiativ bör tas för att utveckla helt webbaserade lärresurser som fångar upp samtliga kursmål på högstadiet och gymnasiet. 
  • Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för detta bör utvecklas.
  • Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. 
  • Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i förskolans och skolans digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik. Sådan forskning bör utföras av eller i samverkan med yrkesverksamma pedagoger och skolledare så att forskningen får genomslag i skolans vardag och bidrar till höjd kompetens.
  • Forskning kring öppna, fria digitala utbildningar och kurser (sk ”MOOCs”) behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.
  • Formerna för kunskapsspridning av forskning bör utvecklas för bättre förankring i förskolans och skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i praktik.

 

2. Professionens praktik och kompetens

 

Förväntade lägen

  • Digitaliseringen innebär att formerna för lärandet har utvecklats och förändrats i den svenska förskolan och skolan. 
  • Lärare har utvecklat metodik och förmåga att arbeta pedagogiskt med flera olika medier och i flera olika sammanhang. 
  • Förskolans och skolans professionella har god kompetens att hantera digitala lärverktyg, resurser och metoder.
  • IT används som en självklar del  i olika pedagogiska processer, till exempel  i planering, genomförande, dokumentation, kommunikation, uppföljning, utvärdering och bedömning.
  • Lärares profession genomsyras av innovation och kollegialt lärande, katalyserat via digitala resurser. 
  • Digitala resurser har effektiviserat och underlättat lärarnas arbete. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Skolans olika aktörer bör arbeta aktivt och kontinuerligt med kompetensutveckling av förskolans och skolans personal och ledning inom det digitala lärandet. Kollegialt lärande och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå. Exempel på sådana insatser är utbildningssatsningar, nätverkande och kunskapsspridning, mm riktad till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker med betoning på kollegialt lärande, innovationsspridning, goda exempel och forskning.
  • De svenska lärarutbildningarna kan behöva uppdateras med mer konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet och medie- och informationskompetens, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

Förväntade lägen 

  • Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.
  • Alla lärmiljöer i förskolan och skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.
  • Den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade, webbaserade utbildningstjänster. Även nationella, öppna och fria resurser finns att tillgå, där olika aktörer producerat och levererat material, till exempel från public service, mediacentraler, folk- och skolbibliotek, osv.

 

Förslag på initiativ: 

  • En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska förskolan och skolan har likvärdig tillgång till personliga, digitala resurser och trådlöst internet. Resurstillgång och utbyggnad av trådlösa nätverk bör därför prioriteras av huvudmännen.

 

4. Ledning och styrning

 

Förväntade lägen

  • Förskolans och skolans styrdokument ger både elever och skolans professionella tydligare och mer konkret ledning i att använda tekniken effektivt för att nå läroplansmålen, utveckla digitaliseringen, media- och informationskompetens och andra framtidskompetenser. Skollagen möjliggör på ett konkret sätt att förverkliga visionen om att den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
  • Skolans huvudmän och ledning analyserar regelbundet nuläget vad gäller förskolans och skolans digitalisering och identifierar därvid fortlöpande behoven av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig. 
  • Skolans huvudmän och ledning har ett strukturerat arbetssätt när det gäller att säkerställa god kvalitet i det digitala lärandet, för att följa den tekniska utvecklingen och för att utvecklas i takt med den. Förståelse för den egna och verksamhetens utveckling är en självklarhet i ledarens vardag.
  • Skolans huvudmän och ledning tar ansvar för sitt eget lärande i en digital kontext. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Skolans olika aktörer bör arbeta aktivt med kompetensutveckling av förskolans och skolans olika nivåer av ledning.
  • Nätverk och öppenhet kring delande på chefnivå uppmuntras av huvudmännen.
  • Skolans olika ledare bör prioritera digital skolutveckling i aktiv handling. Skolans huvudmän bör ta ett särskilt ansvar för att säkerställa att handlingsplaner  för förskolans och skolans digitalisering upprättas.
  • Utvecklingen mot att elever i förskolan och skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Därför bör strategiskt arbete med kompetenshöjande insatser ske på området.
  • Det behövs höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.
  • Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet och medie- och informationskompetens, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.
  • Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster bör fortgå, i samverkan mellan flera olika aktörer. 
  • Förskolans och skolans styrdokument kan behöva ses över, till exempel att förstärka skrivningar om att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma,  använda, och skapa information. 
  • Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet och medie- och informationskompetens bör intensifieras.
  • Översyn av ämnes- och kursstruktur kan behöva ske. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att vissa nya ämnen ersätter eller förenas med en del gamla.

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Arbetsmaterial/texter Blogg

3 Kommentarer på “Inför sommaren: En sista version av nationella strategin”

  1. 2014-06-26 09:03
    Skrivet av
    Omvärldsbloggen » Blog Archive » LIKA – it-tempen för skolan

    […] Den ena delen av uppdraget går ut på att skapa och leda ett nationellt forum för skolans digitalisering. Deras första uppdrag är att ta fram en nationell strategi, och det arbetet börjar närma sig slutet. […]

  2. 2014-06-26 17:37
    Skrivet av
    Fredrik Heintz

    Dokumentet och förslagen är i grunden bra. Det jag saknar är mer tyngdpunkt på förståelse. Det går att tolka texten som att Sverige ska vara bäst i världen på att använda existerande teknik. Vi ska vara passiva konsumenter. Jag skulle mycket hellre se skarpa formuleringar som visar att Sverige tänker vara ett ledande och drivande land som dessutom ser till att alla har en grundläggande förståelse för hur vår digitala värld fungerar och hur man blir en aktiv medborgare i ett digitalt samhälle. Där ingår bl.a. att förstå vad datorer, nätverk, Internet och datorprogram är och hur de fungerar.

    En gemensam nämnare för allt digitalt är att det styrs av programkod. Om vi vill att framtida generationer ska kunna förstå och kunna utveckla digitala verktyg och system så måste de förstå vad programkod är och hur man skriver program, dvs. programmering. Programmering är väldigt kreativt, kul och stimulerande. Dessutom främjar det logiskt tänkande vilket eleverna har stor nytta av både i skolan och i livet. Detta borde framgå tydligt i strategin.

    Allt fler arbetsuppgifter automatiseras helt eller delvis. Det är därför viktigt att fokusera på färdigheter och kunskaper som komplementerar vad datorer och robotar är bra på, t.ex. kreativitet, design och samarbete. Därför anser jag, och många med mig, att det som är viktigast är Datalogiskt tänkande, som på engelska kallas Computational Thinking. Detta är ett samlingsnamn på färdigheter och attityder som utnyttjar datavetenskapliga metoder samt datorer för att lösa stora och komplexa problem. Det kan ses som ett förhållningssätt som hjälper oss att samarbeta med datorer och även dra nytta av de tekniker som har utvecklats för att programmera datorer. Ett intressant exempel är fristilsschack, där lag bestående av människor och datorer tävlar mot varandra. De lag som presterar bäst är inte de bästa datorprogrammen, inte heller de bästa stormästarna utan de (oftast medelmåttiga) schackspelare som kan utnyttja styrkorna hos olika schackprogram och utnyttja detta för att hitta de bästa dragen. Det är precis den här förmågan, att effektivt utnyttja tekniken för att lösa svåra problem som är essensen i datalogiskt tänkande.

    Jag ser fram emot den slutgiltiga rapporten och hoppas ni tar mina kommentarer i beaktning.

    hälsningar Fredrik Heintz,
    docent i Datalogi vid Linköpings universitet
    ledare för IDAs grupp för Computer Science Education

  3. 2014-06-26 23:23
    Skrivet av
    Jobbfusk med tankar om terminstarten | helena

    […] från sina lov/semestrar. Jag väntar också med tillförsikt på det slutliga resultatet av Nationella strategi-bloggen. Jag tror inte att jag har kommit lika långt som Emil än, men hoppas att mötet med kollegorna […]

skl logotyp