En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Uppdaterad text igen

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av central vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell mobil hårdvara, till exempel bärbara datorer och lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett omfattande kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som ITIS och PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Internet och ny teknik har visat sig erbjuda nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blivit medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering lett till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande – t ex med spelbaserat lärande, så kallat flipped classroom eller programmering – vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier, osv har blivit en helt naturlig och självklar del del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett nytt sätt att lära och ett nytt sätt att uppfatta världen. Dessa förändringar har givetvis även skett i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjat ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat exempel är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen i till exempel England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik, med mera. Samtidigt har man inlett ett samarbete med Finland om utvecklandet av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är tycks uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten. Exempel på detta är behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns och att att skolan inte bara har fokus satt på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar – också bekräftad i European Schoolnet (2013) – att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämnt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013).

Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots skolans relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att  de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med olikvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst strategiskt ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

Den svenska skolan är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan använder därför fullt ut de möjligheter som internet och modern teknik erbjuder, och utvecklandet av digitala kompetenser är en central och självklar del av alla elevers lärprocesser.

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån Nuläge och Vision 2020 ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden gällande skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

Förväntade lägen

– IT används som en självklar del i elevernas lärande – i planering,

genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd

utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och

kurser.

– God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att genomföra helt

nätbaserad undervisning av god kvalitet i grundskolan och gymnasiet.

 

2. Professionens praktik och kompetens

Förväntade lägen

– Ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för utveckling av digital

kompetens har sjösatts. Denna utbildningssatsning riktar sig till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker och betonar kollegialt lärande och

innovationsspridning. Satsningen är kopplad till goda exempel och forskning.

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

Förväntade lägen

– Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har

god tillgång till personliga, digitala resurser som möter individernas unika

behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till

flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade nationella

utbildningsmolntjänster där öppna och fria resurser från ett stort antal olika

aktörer samlats, till exempel från bok- och läromedelsförlag, UR, mediacentralernas material, folk- och skolbiblioteksresurser, osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder inte papper för

kommunikation och dokumentation.

 

4. Ledning och styrning

Förväntade lägen

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala

verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och

arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

– Förskolechefer och rektorer tar ett aktivt, personligt ansvar för att driva förskolans och skolans digitalisering.

– Lokala handlingsplaner har upprättats, som bland annat är kopplade till gällande styrdokument och till denna strategi.

 

4. FÖRSLAG PÅ INSATSER FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer.

 

1. Innovation och utveckling

1. Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik måste vara en prioriterad fråga hos flera olika aktörer.

 

2. Digitala lärresurser och e-lärande

1. Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan, dvs en öppen, fri digital lärresurs som täcker in samtliga kurs-/ämnesmål.

2. Skolans huvudmän kan successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv, detta för att stimulera till övergång från analogt från digitalt.

 

3. Kompetensutveckling, lärarutbildning och ledarskap

1. Skolans olika aktörer behöver arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Detta behöver inte bara innebära rena utbildningsinsatser: Förstärkt, kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering är också effektiva vägar att gå.

2. Skolans olika ledare prioriterar digital skolutveckling i aktiv handling. Lokala handlingsplaner för skolans digitalisering har upprättats och implementeras.

3. De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

4. Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

4. Juridik

1. Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster måste fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

2. Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Information, material och metoder för detta kan behöva utvecklas.

 

5. Styrdokument och skolans regelverk

1. Förskolans och skolans styrdokument ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

2. Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

3. Det kan finnas anledning att se över den ämnes- och kursstruktur vi har idag. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att nya ämnen ersätter gamla.

4. Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

6. Infrastruktur

1. En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

2. Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Här finns det anledning att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser.

3. Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

7. Forskning

1. Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

2. Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

3. Forskning kring MOOCs och liknande öppna, fria lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

4. Formerna för kunskapsspridning av forskning kan behöva utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

Inga kommentarer på “Uppdaterad text igen”

skl logotyp