En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Ny, uppdaterad version av nationella strategin

De senaste veckorna har vi fått massor av bra inspel från våra referensgrupper, från arbetsgruppen för strategin, från engagerade personer här på bloggen och dessutom från själva Nationella forumet, som workshoppade kring strategin för ett tag sedan. Allt detta har givit oss värdefulla reflektioner som nu också resulterat i den nya 2.0-versionen av strategin, som du kan se nedan. Som alltid: Läs, fundera, kommentera och föreslå stort och smått! Med hopp om en härlig, solig majhelg!

IMG_1090

 

NATIONELL STRATEGI FÖR DEN SVENSKA SKOLANS DIGITALISERING, 2.0 (2014-05-22) 

 

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av central vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet och ny teknik nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering leder till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit modiga steg mot ett digitaliserat lärande, t ex med  spelbaserat lärande, flipped classroom eller programmering vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier, osv blir en helt naturlig och självklar del del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett sätt att lära och att uppfatta världen. Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, t ex i England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik, med mera. Samtidigt har man inlett samarbete med Finland om utvecklande av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus satt på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar; bekräftad bland annat i European Schoolnet (2013); att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013).

Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots dagens relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att  de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med olikvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst skolans strategiska ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

 

Lärandet i den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens 

möjligheter, och ska kännetecknas av flexibilitet och individualisering. 

Skolan använder därför fullt ut de möjligheter som internet och modern teknik erbjuder, 

och utvecklandet av digitala kompetenser är en central del av alla elevers lärprocesser.

 

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring skolans digitalisering där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

– IT används som en självklar del  i elevernas lärande – i planering, genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital utvärdering av elevernas kunskaper är vardag, t ex i forma av digitala

nationella prov.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och kurser.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– Vissa ämnen i grundskolan är helt nätbaserade och kan genomföras 100% digitalt, om så önskas.

– Elever i gymnasieskolan måste ha genomgått minst en helt nätbaserad

kurs inom ramen för sin gymnasieutbildning för att få ut sin gymnasieexamen.

 

2. Professionens praktik och kompetens

 

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

Ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för utveckling av digital kompetens har sjösatts. Denna utbildningssatsning riktar sig till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker och betonar kollegialt lärande och innovationsspridning. Satsningen är kopplad till best practice och forskning.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

A. Förväntade lägen (3 år):

Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolans yngre åldrar har god

tillgång till mobila, digitala resurser som möter individernas unika behov.

– Alla elever från åk 4 och all pedagogisk personal har tillgång till personliga, mobila digitala enheter som möter individernas unika behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till flera olika

kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade nationella utbildningsmolntjänster

där öppna och fria resurser från ett stort antal olika aktörer samlats, till exempel från bok-

och läromedelsförlag, UR, mediacentralernas material, folk- och skolbiblioteksresurser,

osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder inte papper för kommunikation och

dokumentation.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

4. Ledning och styrning

 

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

4. FÖRSLAG PÅ INITIATIV FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att  initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer:

 

Innovation och utveckling

Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga.

 

Digitala lärresurser och e-lärande

Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan.

Skolans huvudmän kan successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv.

 

Kompetensutveckling, lärarutbildning OCH LEDARSKAP

Skolans olika aktörer behöver arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå.

De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

Juridik

Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster måste fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för detta kan behöva utvecklas.

 

Styrdokument och skolans regelverk

Förskolans och skolans styrdokument ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

Det kan finnas anledning att se över den ämnes- och kursstruktur vi har idag. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att nya ämnen ersätter gamla.

Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

Infrastruktur

En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Här finns det anledning att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser.

Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

Forskning

Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

Forskning kring MOOCS och liknande öppna lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

Formerna för kunskapsspridning av forskning kan behöva utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Arbetsmaterial/texter

En kommentar på “Ny, uppdaterad version av nationella strategin”

  1. 2014-05-23 20:55
    Skrivet av
    Följ med i utvecklingen: Nationella strategi-bloggen #Blogg100 | helena

    […] man läsa det senaste utkastet till nationell strategi för digitalisering i skolan, Ny, uppdaterad version av nationella strategin, från gruppen Nationellt […]

skl logotyp