En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Uppdaterad vision, uppdaterade mål – 4 maj

Inför det ordinarie mötet med Nationella Forumet på tisdag ser strategiarbetet ut som nedan.  På mötet ska Forumet själva köra en workshop kring strategin. Som synes är det en mycket stor mängd av mål i dagsläget men ambitionen är givetvis att banta ned denna bruttolista till det slutgiltiga förslaget.

 

STRATEGINS INNEHÅLL

  • Inledning – med argument för varför digitaliseringen är en central fråga för framtiden och samhälls- och skolutvecklingen, samt hur digitaliseringen också är en värdegrundsrelaterad fråga och en möjliggörare för åtskilliga befintliga mål i styrdokumenten t ex vad gäller kommunikation, medbestämmande, individualisering, entreprenöriellt lärande, mm. Inledningen bör också fånga upp något om det självklara att pedagogiska processer ska vara styrande för vilka digitala redskap, verktyg och miljö man har tillgång till och använder lokalt. 
  • Vision 
  • Mål 
  • Handlingar (och till viss del ansvar)

 

STRATEGINS VISION (UTKAST) 

”Elever i den svenska skolan är unika, nyfikna, modiga, kreativa och redo att möta framtidens utmaningar, digitalt trygga och kompetenta. 

Lärandet kännetecknas av nyfikenhet, likvärdighet, flexibilitet och ständig utveckling. En likvärdig tillgång till varierade, individualiserade arbetssätt och digitala lärresurser används för att åstadkomma detta. 

De möjligheter som internet och modern teknik erbjuder används klokt och mångfacetterat i skolans kunskapsprocesser. 

Skolans huvudmän och professionella har kompetens och förmåga att ge elever förutsättningar att lyckas i en digitaliserad skola och ett digitaliserat samhälle.”

 

STRATEGINS OLIKA MÅL

Avsnittet om Mål ska tydligt visa vad som ska vara uppnått på det digitala skolområdet inom tre respektive sex år.

 

Korta mål (3 år)

  • Skolhuvudmännen garanterar att alla elever har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (1:1, BYOD, etc) från och med årskurs 4.
  • Skolhuvudmännen garanterar att all pedagogisk personal i skolan har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser.
  • Alla lärmiljöer (förskolor, skolor, skolbibliotek, osv) har fri tillgång till snabbt, trådlöst internet.
  • Översyn av förskolans och skolans styrdokument har skett och tydliga mål kring digitalisering, digital litteracitet och framtidskompetenser har skrivits in, även i Skollagens initiala paragrafer. De nya målen fångar bl a upp att elever i skolan ska ha:
  • Tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (från åk 4) och fri tillgång till snabbt, trådlöst internet.
  • Förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information.
  • Förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.
  • Förmåga att utföra uppgifter effektivt i en digital miljö; förmåga att läsa och tolka media, att reproducera text, data och bilder genom digital manipulation, och att bedöma och använda ny kunskap som hämtats från digitala miljöer.
  • Kompetens att hantera digitalt material källkritiskt och med respekt för upphovsrätt och andra relevanta lagar. 
  • Skolverket har tagit fram digitala, nationella prov som är anpassade och utformade i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.
  • Alla huvudmän har analyserat nuläget och identifierat vilka behov verksamheterna har av digitala verktyg, arbetssätt och kompetensutveckling – t ex via verktyget LIKA. Konkreta lokala strategier och handlingsplaner för lärandets digitalisering har upprättats på lokal nivå i samband med detta, där t ex förändrade arbetssätt, kompetensutveckling och resurser beaktats. Dessa lokala strategier är kopplade till de uppdaterade styrdokumenten samt denna nationella strategi och de är också förmål för Skolinspektionens löpande tillsyn.
  • Skolhuvudmännen har tagit ansvar för att utveckla digitala verktýg för såväl formativ som summativ bedömning (lokala prov m.m.).
  • Regering, myndigheter och huvudmän stödjer aktivt klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik samt forskning kring högkvalitativa, öppna lärresurser. 
  • Nationella Forumet för skolans digitalisering har på regeringens uppdrag ansvarat för att skapa en nationell utbildningsmolntjänst där resurser från flera olika aktörer samlats. Denna resurs är anpassad och utformade i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet. samt till de nya, digitala nationella proven.    
  • Nytt krav finns i gymnasieskolan på att en elev ska ha genomgått minst en helt nätbaserad kurs inom ramen för sin gymnasieutbildning för att få ut sin gymnasieexamen.
  • Juridiska utmaningar för pedagogisk användning av molntjänster har identifierats och lösts, bland annat genom samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.
  • Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Nationella Forumet för skolans digitalisering och Skolverket tagit initiativ till ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för skolans digitalisering. Detta lyft riktar sig till rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker. Denna satsning är kopplad till både best practice och forskning och är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.. Det finns statliga bidrag för detta lyft.
  • Den statliga rektorsutbildningen är uppdaterad med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering. Den nya utbildningen är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.
  • De svenska lärarutbildningarna är uppdaterade med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering. Den nya utbildningen är anpassad och utformad i linje med de uppdaterade styrdokumentens mål kopplade till digital litteracitet.

 

Längre mål (6 år)

  • e-lärande är en integrerad och självklar del av skolans pedagogiska praktik.
  • Goda möjligheter till blended learning finns genom att samtliga ämnes- och kursmål på högstadiet och gymnasiet finns online via motsvarighet till University of Sweden
  • Praktiknära forskningssamarbeten sker kring nya lärformer, t ex augemented reality, visualisering (jämför hälso- och sjukvården).
  • Distansutredningens förslag har beaktats, så att möjligheterna till nätbaserad undervisning har öppnats upp i lagverket för en betydligt generösare tillämpning. 
  • Översyn av grundskolans ämnen har skett. Gamla ämnen (t ex slöjd, bild, musik, hemkunskap och teknik) har i likhet med skapandet av NO och SO-ämnena fått ge plats åt det nya, större ämnet ”Kreativitet” (eller liknande namn) där programmering, IT-kompetens, foto, film, ljud, web, mm samsas med andra kreativa uttryck såsom slöjd, bild, musik, dramatik. 
  • Big Data/Learning Analytics används som en integrerad del i skolors och huvudmäns löpande, systematiska kvalitetsarbete. Dessa data om skolor och skolsystemen är tillgängliga som öppna data för att främja kvalitetsarbete och innovationsutveckling.

 

Författare:
Kommentarer: 5
Kategori: Arbetsmaterial/texter

5 Kommentarer på “Uppdaterad vision, uppdaterade mål – 4 maj”

  1. 2014-05-04 09:23
    Skrivet av
    Anders Berggren

    Jag sitter och funderar på om detta är; – Ja, detta är vad skolan i Sverige behöver eller; – Nej, men det är ju samma skola som vi har fast med något e- (eller digi-?) före. Det finns en otrolig stoffträngsel i dagens läroplaner. Risken finns att man kan se en ”digitalisering” som ännu ett objekt. I min hjärna räcker det inte med en digital agenda, det krävs en annan syn på lärandet än den som existerar hos politiker, m.fl, i dagsläget.

    Antalet ämnen skulle kanske reduceras till fem; Jag (existens), Vi (kollaboration), Världen (globalisering), Framtiden (Klimat, kreativitet etc…), Den Skapande Människan. Med en inriktning mot Lekfullt lärande med digital litteracitet som stöd.

    Som filmerna visar på årets konferens från Lego Foundation.
    http://vimeo.com/user14808366

    Men det är förståss inte uppdraget i Visionsarbetet i den Nationella Strategin. Jag tror inte på att en förändring av skolan sker genom fler mål. Däremot är jag övertygad om allt som står i visionen är ett måste, men i en förändrad skolform. Dagens 7-åring går i pension ungefär år 2074 (Youtube fyller 10 nästa år).

  2. 2014-05-04 10:57
    Skrivet av
    Strategi-workshop med Nationella Forumet | Nationella strategi-bloggen

    […] skolans digitalisering ordinarie möte på SKL. En stor del av tiden är vikt åt en workshop kring det aktuella förslaget till Nationell strategi för skolans digitalisering. Därför sitter just nu Forum-representanterna […]

  3. 2014-05-04 13:04
    Skrivet av
    Tveksam till BOYD

    ”Skolhuvudmännen garanterar att alla elever har tillgång till individuella, mobila digitala lärresurser (1:1, BYOD, etc) från och med årskurs 4.”

    Hur går BOYD ihop med likvärdighet etc. Värt att ordentligt reflektera kring.

  4. 2014-05-04 16:23
    Skrivet av
    nationellstrategi

    Den formuleringen är en ren återspegling av ett inlägg i strategiarbetet. I dagsläget är strategitexten, som meddelats på olika ställen i denna blogg ännu ej färdig, utan ett arbetsdokument. Det är helt korrekt att ett renodlat BOYD-system idag är svårt att förena med gällande skollag.

  5. 2014-05-04 10:36
    Skrivet av
    Rickard Vinde, VD Svenska Läromedel

    Skolans styrdokument har ett tydligare fokus på kunskap än tidigare. Att detta fokus behövs, har sedan 2011 blivit än tydligare. Det finns numer stöd för uppfattningen att svenska elever inte heller utvecklar kreativitet utan kunskaper.

    IT är en del av alla delar i samhället och kommer att bli det än mer. Det är skäl nog för att använda IT i skolan. Entydig forskning visar också att elevers motivation ökar med IT.

    Jag menar att IT inte bara ska användas för att ge elever datorvana inför vuxenlivet och för att öka motivationen. IT måste också användas i skolans kunskapsuppdrag i alla dess delar. Kunskapsuppdraget består i att utveckla de kunskaper som anges i kursplanernas centrala innehåll samt i läroplanernas mål och riktlinjer. IT ska också användas i skolans värdegrundsuppdrag.

    För att klara kunskapsuppdraget behöver lärare läromedel som ger en grund i att översätta läroplanen till praktisk undervisning. Det är läromedel som ger läraren en struktur för undervisningen och innehåller det centrala innehållet. Till läromedel finns ytterligare komponenter som främjar planering, genomförande och utvärdering, bl.a. bedömningsmatriser. Unos Uno anger också i sin slutrapport att det ”är ineffektivt ur alla synpunkter – tidsanvändning såväl som kvalitet – att låta varje lärare uppfinna och producera sina egna läromedel”.

    Det är mest effektivt att låta läromedelsförlag, som är specialiserade på att utveckla läromedel till lärare och elever, göra det. Det är också den väg som Danmark, som satt som mål att nå PISA topp-fem år 2020, valt när landet i sin digitala satsning fokuserar på läromedelsmarknaden, infrastruktur, vetenskap och dialog. I Sverige finns digitala läromedel för alla ämnen och årskurser, fler än i Danmark, och utvecklingen går fort.

    Få företag förutom läromedelsförlagen har kompetens och resurser att göra läroplansanpassade läromedel. Många andra kan göra utmärkta delar, men inte helheten med verktyg för lärare samt sammanhang och åldersadekvat progression för 13 årskurser.

    Även elever behöver läromedel för att få klarhet och sammanhang och klara sitt kunskapsuppdrag, att steg för steg utveckla kunskaper och värden för att till slut nå betygskraven.

    Varje lärare måste sätta prägel på sin undervisning. Det är den prägeln som skapar dialogen i vilket lärandet sker. Därför ska förlagens läromedel kompletteras med många olika undervisningsmaterial, inte minst digitala. Men att bygga hela undervisningen på komplement sänker lärares effektivitet och fragmentariserar framställning och lärande. I framgångsrika asiatiska länder betonas just undervisningens helhet.

    Jag behöver inte påpeka att olika lärare använder läromedel på olika sätt. Det finns lärare som kan undervisa mycket skickligt med delar av olika material eller utan något alls men dessa lärare kan inte få bli normen för det system det handlar om. Det är det svenska skolsystemet som måste förbättras. Vi får inte tappa bort oss i enskildheter.

    Den nationella strategin för skolans digitalisering måste leda till att genomförandet av skolans kunskapsuppdrag förbättras. Strategin får inte leda till att en sidoverksamhet som dränerar huvudverksamheten utvecklas. En felaktig strategi kan leda till att den undervisning som bedrivits i skolan under många år, och som Skolverket i flera rapporter kritiserat, fortsätter eller t.o.m. blir vanligare.

    En nationell strategi för skolans digitalisering måste därför, som en del, behandla läroplansanpassade läromedel.

skl logotyp