En blogg från SKL

Nationella strategi-bloggen

En blogg skapad för att ta fram ett förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Välkommen till bloggen för en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering

Detta är en blogg kopplad till Nationellt forum för skolans digitalisering; en brett sammansatt grupp som på regeringens uppdrag arbetar för att underlätta digitaliseringen av skolan, underlätta samverkan mellan många olika berörda aktörer samt vara en mötesplats och plattform för dialog kring utmaningar och konstruktiva lösningar gällande skolans digitalisering. Medlemmar i Forumet är bland annat:

  • Friskolornas Riksförbund
  • Föreningen Sveriges Skolchefer
  • Idéburna Skolors Riksförbund
  • IT & Telekomföretagen
  • Lärarförbundet
  • Lärarnas Riksförbund
  • Näringsdepartementet
  • Riksarkivet/Digisam
  • Skolledarförbundet
  • Skolverket
  • Specialpedagogiska Skolmyndigheten
  • Statens Medieråd
  • SVEA – Sveriges elevråd
  • Sveriges Elevkårer
  • Sveriges Kommuner och Landsting
  • UR
  • Utbildningsdepartementet
  • VINNOVA
  • Örebro Universitet

En arbetsgrupp med representanter från Forumet tar fram strategin. Arbetet samordnas från SKL, som agerar kansli för Forumet.  Till arbetsgruppen och Forumet knyts nu också ett antal referensgrupper med representanter från:

  • Skolförvaltning
  • Rektorer & förskolechefer
  • Politiker
  • Lärare
  • Elever
  • Forskare
  • Internationellt
  • Organisationer och företag

I den här bloggen kan du följa och påverka arbetet med att ta fram denna strategi. 

Bidra gärna i processen med tankar, idéer och konkreta förslag!

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Blogg

Nationellt forum avslutas

Nationellt forum har nu avslutat sitt arbete med ett sista möte, där Skolverket stod som värd och de kommande nationella it-strategierna för skolan diskuterades.

Eftersom regeringen har gett i uppdrag till Skolverket att ta fram nationella it-strategier för skolan, beslutades det också på mötet att forumet i dess nuvarande form inte ska finnas kvar. Arbetet med att ta fram ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering är gjort – ett förslag som Skolverket enligt uppdraget ska beakta i sitt arbete. Därmed inte sagt att arenor likt Nationellt forum kommer att behövas i framtiden. Tvärtom. Beroende på utformning och innehåll i de kommande strategierna, kommer nya arenor och samarbeten mellan organisationer och myndigheter behövas för fortsatt fart framåt.

Vi låter den här bloggen finnas kvar under en tid framåt, som inspel till vidare arbete och som dokumentation av arbetet som gjorts.

Stort tack till alla som deltagit längs vägen!

 

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

Förslag Nationell strategi för skolans digitalisering

Här finns förslaget som nu är inskickat till regeringen. Klicka på bilden nedan:

Vision2020

 

 

 

Förslag klart och inskickat!

Ber om ursäkt för tystnaden här på bloggen… Men idag gick så äntligen förslaget till en Nationell strategi för skolans digitalisering iväg till Sveriges It-minister, Utbildningsminister och representanter för Närings- och Utbildningsdepartement.

Vision2020

Efter nästan ett års arbete med att formulera, diskutera, fundera, reflektera och finslipa är underlaget klart. Utöver visionen lyfter förslaget fram fyra centrala områden att fokusera på:

  • Elevernas lärande
  • Professionens praktik och kompetens
  • Infrastruktur och resurser
  • Ledning och styrning

Och här finns såväl förväntande lägen för ”vision 2020” beskrivna samt förslag på initiativ.

Nu strävar vi efter fortsatt dialog och fortsatt uppdrag att arbeta vidare, dels för en antagen Nationell Strategi och dels för fortsatt konkretisering och handling bland annat kring de initiativ som finns i förslaget! Här finns att göra! Från snack till verkstad!

Stort tack till alla som bidragit i arbetet!

Ett arbete som delvis går att följa här på bloggen som kommer att finnas kvar en tid framöver.

Här finns förslaget: Förslag Nationell strategi för skolans digitalisering mars15

 

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

I fredags träffades Nationellt forum för skolans digitalisering. Eftersom regeringen aviserat att en nationell strategi för skolans digitalisering ska tas fram inom regeringskansliet är forumets ambition att  efter nästa möte lämna över det strategidokumnet som arbetats fram här på bloggen och inom forumet som ett viktigt underlag i den processen. Arbetsgruppen träffas för att på uppdrag av forumet bearbeta straegin ytterligare den 3 november. Forumet träffas igen den 21 november.

 

 Nationella forumet 12 sept

Författare:
Kommentarer: 2
Kategori: Blogg

Inför sommaren: En sista version av nationella strategin

Nu har arbetet med att ta fram ett underlag till en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering kommit till en viktig punkt: Arbetsgruppen – med representanter från bl a Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas Riksförbund, VINNOVA, Örebro universitet och SKL – har vridit, diskuterat, bollat, strukit och skrivit under en osedvanligt intensiv process. De närmaste dagarna sker en viss slutgenomgång och layout av strategin och sedan kommer den skickas ut till Forumets medlemmar i slutet av nästa vecka. Det är alltså strax dags för oss att lämna över vårt förslag till Nationella Forumet för skolans digitalisering för fortsatt arbete, förankring och beslut senare i höst. Arbetet har hela tiden vägletts av vikten av att Forumet kan ställa sig bakom strategin, så att den därmed kan ge välbehövlig riktning och styrka i den fortsatta svenska skolutvecklingen. Det har inneburit att vi hela tiden har fått försöka fatta bra beslut i samband med alla de otaliga vägval vi har ställts inför under arbetet, allt från innehåll och struktur till tonalitet och detaljer. Nedan finner ni den senaste versionen av strategin.

Vi som har arbetat med framtagandet av strategin vill härmed tacka alla som har bidragit i processen, framför allt alla engagerade kommentatorer här på bloggen, alla kloka inspel från Forumets olika referensgrupper samt initierat input från Utbildnings- och Näringsdepartementet. – Vi önskar alla i Skolsverige en riktigt härlig sommar!

För arbetsgruppen,

/Hans Renman, SKL

åre

 

1. NULÄGE 

Utvecklings- och förändringstakten i världen har varit högt uppskruvad under en lång följd av år. Samhället har utmanats och utvecklats av globalisering, värderingsförändringar, teknik, internet och annat. Denna utveckling har av naturliga skäl också börjat påverka skolan, inte minst teknikutvecklingen. Mycket har också hänt inom skolans digitalisering de senaste åren. Bland annat har internettillgången förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad fått tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor.  Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos många lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar .

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet, ny teknik, nya appar, program, osv nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där till exempel ökad variation, samarbete, delning och individualisering kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara och att till exempel internet och sociala medier blir en naturlig del av lärandet. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg, den ger nya möjligheter att lära och att uppfatta världen. Den ger också nya möjligheter att samarbeta, dela, undersöka och utforska, och ger både eleverna och Sverige bättre möjligheter att stå väl rustade för ett framtida samhälle.

Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form.

Digitaliseringskommissionen stärker bilden från europeiska undersökningar om att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen. Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers använder digitala hjälpmedel i lärandet i lägre utsträckning än till exempel hos våra nordiska grannar.  Ett konkret exempel på detta är att försäljningen av digitala läromedel endast motsvarar 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området tydliggjort att de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Frågan om huruvida IT förbättrar elevernas skolresultat eller ej har fått få entydiga svar i internationella studier.  Resultatförbättringar mätt i betyg har i princip helt uteblivit. Samtidigt konstateras ofta att effekten av skolans digitalisering inte primärt tycks stå att finna i traditionell mätning av kunskaper utan i helt andra vinster, som till exempel i kvaliteten i elevernas lärande och lärandeprocesser. En digitaliserad skola aktualiserar frågan om hur vi betraktar och mäter skolan.

Det finns tydliga indikationer på att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa fler och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten, till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större samhälls- och utvecklingsperspektiv.

 

Centrala områden att fokusera på är:

  • Elevernas lärande
  • Professionens praktik och kompetens
  • Infrastruktur, likvärdighet och resurser 
  • Skolans ledarskap och styrning.

 

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan och eleverna använder därför den potential som internet och modern teknik erbjuder till ett breddat och fördjupat lärande. 

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring förskolans och skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

 

Förväntade lägen

  • IT används som en självklar del  i elevernas lärande och som en naturlig väg till att nå läroplansmål på ett individualiserat och effektivt sätt. IT finns med  i planering, genomförande, dokumentation, kommunikation, uppföljning, utvärdering och bedömning.
  • Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i förskolans och skolans lärande.
  • Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.
  • Digital kompetens är ett naturligt inslag i lärandet i förskolan och skolan.
  • God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att i varierande grad genomföra nätbaserad undervisning  av god kvalitet, både högstadiet och gymnasiet. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga. 
  • Initiativ bör tas för att utveckla helt webbaserade lärresurser som fångar upp samtliga kursmål på högstadiet och gymnasiet. 
  • Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för detta bör utvecklas.
  • Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. 
  • Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i förskolans och skolans digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik. Sådan forskning bör utföras av eller i samverkan med yrkesverksamma pedagoger och skolledare så att forskningen får genomslag i skolans vardag och bidrar till höjd kompetens.
  • Forskning kring öppna, fria digitala utbildningar och kurser (sk ”MOOCs”) behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.
  • Formerna för kunskapsspridning av forskning bör utvecklas för bättre förankring i förskolans och skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i praktik.

 

2. Professionens praktik och kompetens

 

Förväntade lägen

  • Digitaliseringen innebär att formerna för lärandet har utvecklats och förändrats i den svenska förskolan och skolan. 
  • Lärare har utvecklat metodik och förmåga att arbeta pedagogiskt med flera olika medier och i flera olika sammanhang. 
  • Förskolans och skolans professionella har god kompetens att hantera digitala lärverktyg, resurser och metoder.
  • IT används som en självklar del  i olika pedagogiska processer, till exempel  i planering, genomförande, dokumentation, kommunikation, uppföljning, utvärdering och bedömning.
  • Lärares profession genomsyras av innovation och kollegialt lärande, katalyserat via digitala resurser. 
  • Digitala resurser har effektiviserat och underlättat lärarnas arbete. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Skolans olika aktörer bör arbeta aktivt och kontinuerligt med kompetensutveckling av förskolans och skolans personal och ledning inom det digitala lärandet. Kollegialt lärande och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå. Exempel på sådana insatser är utbildningssatsningar, nätverkande och kunskapsspridning, mm riktad till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker med betoning på kollegialt lärande, innovationsspridning, goda exempel och forskning.
  • De svenska lärarutbildningarna kan behöva uppdateras med mer konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet och medie- och informationskompetens, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

Förväntade lägen 

  • Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika behov.
  • Alla lärmiljöer i förskolan och skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.
  • Den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade, webbaserade utbildningstjänster. Även nationella, öppna och fria resurser finns att tillgå, där olika aktörer producerat och levererat material, till exempel från public service, mediacentraler, folk- och skolbibliotek, osv.

 

Förslag på initiativ: 

  • En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska förskolan och skolan har likvärdig tillgång till personliga, digitala resurser och trådlöst internet. Resurstillgång och utbyggnad av trådlösa nätverk bör därför prioriteras av huvudmännen.

 

4. Ledning och styrning

 

Förväntade lägen

  • Förskolans och skolans styrdokument ger både elever och skolans professionella tydligare och mer konkret ledning i att använda tekniken effektivt för att nå läroplansmålen, utveckla digitaliseringen, media- och informationskompetens och andra framtidskompetenser. Skollagen möjliggör på ett konkret sätt att förverkliga visionen om att den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.
  • Skolans huvudmän och ledning analyserar regelbundet nuläget vad gäller förskolans och skolans digitalisering och identifierar därvid fortlöpande behoven av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig. 
  • Skolans huvudmän och ledning har ett strukturerat arbetssätt när det gäller att säkerställa god kvalitet i det digitala lärandet, för att följa den tekniska utvecklingen och för att utvecklas i takt med den. Förståelse för den egna och verksamhetens utveckling är en självklarhet i ledarens vardag.
  • Skolans huvudmän och ledning tar ansvar för sitt eget lärande i en digital kontext. 

 

Förslag på initiativ: 

  • Skolans olika aktörer bör arbeta aktivt med kompetensutveckling av förskolans och skolans olika nivåer av ledning.
  • Nätverk och öppenhet kring delande på chefnivå uppmuntras av huvudmännen.
  • Skolans olika ledare bör prioritera digital skolutveckling i aktiv handling. Skolans huvudmän bör ta ett särskilt ansvar för att säkerställa att handlingsplaner  för förskolans och skolans digitalisering upprättas.
  • Utvecklingen mot att elever i förskolan och skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Därför bör strategiskt arbete med kompetenshöjande insatser ske på området.
  • Det behövs höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.
  • Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet och medie- och informationskompetens, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.
  • Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster bör fortgå, i samverkan mellan flera olika aktörer. 
  • Förskolans och skolans styrdokument kan behöva ses över, till exempel att förstärka skrivningar om att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma,  använda, och skapa information. 
  • Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet och medie- och informationskompetens bör intensifieras.
  • Översyn av ämnes- och kursstruktur kan behöva ske. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att vissa nya ämnen ersätter eller förenas med en del gamla.

 

Författare:
Kommentarer: 3
Kategori: Arbetsmaterial/texter Blogg

Vår avslutande arbetstext

På onsdag träffas arbetsgruppen som har jobbat med att fila på en nationell strategi för skolans digitalisering för sista gången. Nedanstående text är den som vi nu har som grund inför de avslutande diskussionerna.

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av stor vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet, ny teknik, nya appar, program, osv nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande, t ex med  spelbaserat lärande, flippat klassrum eller programmering vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier blir en helt naturlig och självklar del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett sätt att lära och att uppfatta världen.

Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, t ex i England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik. Samtidigt har man inlett samarbete med Finland om utvecklande av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar; bekräftad bland annat i European Schoolnet (2013); att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013). Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots dagens relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Frågan om IT förbättrar elevernas skolresultat har fått få entydiga svar i internationella studier. Forskningsgenomgången i OECD-rapporten “The New Millenium Learners” (2010) visar att resultatförbättringar mätt i rena betyg i princip helt har uteblivit.

Samtidigt konstaterar man att effekten av skolans digitalisering inte primärt tycks stå att finna i traditionell mätning av kunskaper utan i helt andra vinster, som till exempel i kvaliteten i elevernas lärande och lärandeprocesser. Detta konstaterande vetter mot en allt vanligare diskussion – om huruvida den digitaliserade skolan kanske kommer innebära att vi behöver ändra på det sätt som vi både betraktar och mäter skolan på, på vilka frågor vi ställer till skolan.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med bristande likvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst skolans strategiska ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

 

Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens 

möjligheter. Skolan använder därför fullt ut den potential som internet och 

modern teknik erbjuder och har utvecklandet av digitala kompetenser 

som en central del av alla elevers lärprocesser.

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

 

Förväntade lägen

– IT används som en självklar del  i elevernas lärande – i planering,

genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd

utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och

kurser.

– God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att genomföra helt

nätbaserad undervisning av god kvalitet i grundskolan och gymnasiet.

 

 

 

2. Professionens praktik och kompetens     

 

Förväntade lägen

Digitaliseringen har inneburit att formerna för lärandet har utvecklats och

förändrats i den svenska skolan. Med hjälp av ett flertal olika insatser har

skolans professionella uppnått en god kompetens att hantera digitala

lärverktyg, resurser och metoder. Exempel på sådana insatser är

utbildningssatsningar, nätverkande och kunskapsspridning, mm riktad till

pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker etoning på

kollegialt lärande, innovationsspridning, goda exempel och forskning.

 

 

 

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

Förväntade lägen

– Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har

god tillgång till personliga, digitala resurser som möter individernas unika

behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till

flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade

utbildningsmolntjänster. Även nationella, öppna och fria resurser finns att

tillgå, där olika aktörer producerat och levererat material, till exempel UR, mediacentralerna, folk- och skolbiblioteken, osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder endast i undantag

papper i sin kommunikation och dokumentation.

 

 

 

 

4. Ledning och styrning

 

Förväntat läge

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

 

 

 

 

 

 

4. FÖRSLAG PÅ INITIATIV FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer.

 

INITIATIV 1: Innovation och utveckling

1. Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga.

 

 

 

INITIATIV 2: Digitala lärresurser och e-lärande

1. Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan.

 

2. Skolans huvudmän bör successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv.

 

 

INITIATIV 3: Kompetensutveckling, lärarutbildning och ledarskap

1. Skolans olika aktörer bör arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå.

 

2. Skolans olika ledare bör prioritera digital skolutveckling i aktiv handling. Lokala handlingsplaner för skolans digitalisering bör upprättats.

 

3. De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

4. Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

 

INITIATIV 4 : Juridik

1. Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster bör fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

 

2. Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för bör utvecklas.

 

INITIATIV 5: Styrdokument och skolans regelverk

1. Förskolans och skolans styrdokument bör ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

 

2. Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

 

3. Översyn av ämnes- och kursstruktur bör ske. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att vissa nya ämnen ersätter eller förenas med en del gamla.

 

4. Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

INITIATIV 6: Infrastruktur

1. En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

 

2. Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Därför bör strategiskt arbete strategiskt med kompetenshöjande insatser.

 

3. Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

INITIATIV 7: Forskning

1. Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

2. Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

3. Forskning kring MOOCS och liknande öppna lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

 

4. Formerna för kunskapsspridning av forskning bör utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

 

Ny version! Snart klart!

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av central vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet, ny teknik, nya appar, program, osv nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande, t ex med  spelbaserat lärande, flipped classroom eller programmering vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier, osv blir en helt naturlig och självklar del del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett sätt att lära och att uppfatta världen.

Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, t ex i England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik, med mera. Samtidigt har man inlett samarbete med Finland om utvecklande av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus satt på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar; bekräftad bland annat i European Schoolnet (2013); att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013).

Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots dagens relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Frågan om IT förbättrar elevernas skolresultat eller ej har fått få entydiga svar i internationella studier. Forskningsgenomgången i OECD-rapporten “The New Millenium Learners” (2010) visar att resultatförbättringar mätt i rena betyg i princip helt har uteblivit.

Samtidigt konstaterar man att effekten av skolans digitalisering inte primärt tycks stå att finna i traditionell mätning av kunskaper utan i helt andra vinster, som till exempel i kvaliteten i elevernas lärande och lärandeprocesser. Detta konstaterande vetter mot en allt vanligare diskussion – om huruvida den digitaliserade skolan kanske kommer innebära att vi behöver ändra på det sätt som vi både betraktar och mäter skolan på, på vilka frågor vi ställer till skolan.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med olikvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst skolans strategiska ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

 

Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens 

möjligheter. Skolan använder därför fullt ut den potential som internet och 

modern teknik erbjuder och har utvecklandet av digitala kompetenser 

som en central del av alla elevers lärprocesser.

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

 

Förväntade lägen

– IT används som en självklar del  i elevernas lärande – i planering, genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd

utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och kurser.

– God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att genomföra helt nätbaserad undervisning av god kvalitet i grundskolan och gymnasiet.

 

2. Professionens praktik och kompetens

 

Förväntade lägen

– Ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för utveckling av digital

kompetens har sjösatts. Denna utbildningssatsning riktar sig till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker och betonar kollegialt lärande och innovationsspridning. Satsningen är kopplad till goda exempel och forskning.

 

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

Förväntade lägen 

– Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har god tillgång till personliga, digitala resurser som möter individernas unika behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade nationella utbildningsmolntjänster där öppna och fria resurser från ett stort antal olika aktörer samlats, till exempel från bok- och läromedelsförlag, UR, mediacentralernas material, folk- och skolbiblioteksresurser, osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder endast i undantag papper i sin kommunikation och dokumentation.

 

 

4. Ledning och styrning

Förväntade lägen

 

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala

verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och

arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

 

 

4. FÖRSLAG PÅ INSATSER FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer.

 

1. Innovation och utveckling

Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga.

 

2. Digitala lärresurser och e-lärande

Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan.

Skolans huvudmän kan successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv.

 

3. Kompetensutveckling, lärarutbildning och ledarskap

Skolans olika aktörer behöver arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå.

Skolans olika ledare prioriterar digital skolutveckling i aktiv handling. Lokala handlingsplaner för skolans digitalisering har upprättats.

De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

4. Juridik

Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster måste fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för detta kan behöva utvecklas.

 

5. Styrdokument och skolans regelverk

Förskolans och skolans styrdokument ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

Det kan finnas anledning att se över den ämnes- och kursstruktur vi har idag. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att nya ämnen ersätter gamla.

Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

6. Infrastruktur

En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Här finns det anledning att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser.

Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

7. Forskning

Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

Forskning kring MOOCS och liknande öppna lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

Formerna för kunskapsspridning av forskning kan behöva utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

Uppdaterad text igen

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av central vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell mobil hårdvara, till exempel bärbara datorer och lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett omfattande kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som ITIS och PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Internet och ny teknik har visat sig erbjuda nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blivit medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering lett till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit steg mot ett digitaliserat lärande – t ex med spelbaserat lärande, så kallat flipped classroom eller programmering – vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier, osv har blivit en helt naturlig och självklar del del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett nytt sätt att lära och ett nytt sätt att uppfatta världen. Dessa förändringar har givetvis även skett i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjat ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat exempel är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen i till exempel England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik, med mera. Samtidigt har man inlett ett samarbete med Finland om utvecklandet av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är tycks uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten. Exempel på detta är behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns och att att skolan inte bara har fokus satt på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar – också bekräftad i European Schoolnet (2013) – att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämnt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013).

Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots skolans relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att  de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med olikvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst strategiskt ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

Den svenska skolan är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan använder därför fullt ut de möjligheter som internet och modern teknik erbjuder, och utvecklandet av digitala kompetenser är en central och självklar del av alla elevers lärprocesser.

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån Nuläge och Vision 2020 ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden gällande skolans digitalisering, där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

Förväntade lägen

– IT används som en självklar del i elevernas lärande – i planering,

genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital kunskapsbedömning, digitala nationella prov och annan digitalt stödd

utvärdering av elevernas kunskaper är vardag.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och

kurser.

– God tillgång på digitala lärresurser gör det möjligt att genomföra helt

nätbaserad undervisning av god kvalitet i grundskolan och gymnasiet.

 

2. Professionens praktik och kompetens

Förväntade lägen

– Ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för utveckling av digital

kompetens har sjösatts. Denna utbildningssatsning riktar sig till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker och betonar kollegialt lärande och

innovationsspridning. Satsningen är kopplad till goda exempel och forskning.

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

Förväntade lägen

– Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolan har

god tillgång till personliga, digitala resurser som möter individernas unika

behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till

flera olika kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade nationella

utbildningsmolntjänster där öppna och fria resurser från ett stort antal olika

aktörer samlats, till exempel från bok- och läromedelsförlag, UR, mediacentralernas material, folk- och skolbiblioteksresurser, osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder inte papper för

kommunikation och dokumentation.

 

4. Ledning och styrning

Förväntade lägen

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala

verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och

arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

– Förskolechefer och rektorer tar ett aktivt, personligt ansvar för att driva förskolans och skolans digitalisering.

– Lokala handlingsplaner har upprättats, som bland annat är kopplade till gällande styrdokument och till denna strategi.

 

4. FÖRSLAG PÅ INSATSER FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer.

 

1. Innovation och utveckling

1. Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik måste vara en prioriterad fråga hos flera olika aktörer.

 

2. Digitala lärresurser och e-lärande

1. Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan, dvs en öppen, fri digital lärresurs som täcker in samtliga kurs-/ämnesmål.

2. Skolans huvudmän kan successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv, detta för att stimulera till övergång från analogt från digitalt.

 

3. Kompetensutveckling, lärarutbildning och ledarskap

1. Skolans olika aktörer behöver arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Detta behöver inte bara innebära rena utbildningsinsatser: Förstärkt, kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering är också effektiva vägar att gå.

2. Skolans olika ledare prioriterar digital skolutveckling i aktiv handling. Lokala handlingsplaner för skolans digitalisering har upprättats och implementeras.

3. De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

4. Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

4. Juridik

1. Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster måste fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

2. Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Information, material och metoder för detta kan behöva utvecklas.

 

5. Styrdokument och skolans regelverk

1. Förskolans och skolans styrdokument ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

2. Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

3. Det kan finnas anledning att se över den ämnes- och kursstruktur vi har idag. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att nya ämnen ersätter gamla.

4. Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

6. Infrastruktur

1. En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

2. Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Här finns det anledning att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser.

3. Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

7. Forskning

1. Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

2. Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

3. Forskning kring MOOCs och liknande öppna, fria lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

4. Formerna för kunskapsspridning av forskning kan behöva utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

Ny, uppdaterad version av nationella strategin

De senaste veckorna har vi fått massor av bra inspel från våra referensgrupper, från arbetsgruppen för strategin, från engagerade personer här på bloggen och dessutom från själva Nationella forumet, som workshoppade kring strategin för ett tag sedan. Allt detta har givit oss värdefulla reflektioner som nu också resulterat i den nya 2.0-versionen av strategin, som du kan se nedan. Som alltid: Läs, fundera, kommentera och föreslå stort och smått! Med hopp om en härlig, solig majhelg!

IMG_1090

 

NATIONELL STRATEGI FÖR DEN SVENSKA SKOLANS DIGITALISERING, 2.0 (2014-05-22) 

 

1. NULÄGE 

I regeringens digitala agenda för Sverige slås fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och SKL är i sin handlingsplan ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” tydlig med att det är av central vikt att samtliga skolor också deltar i samhällets pågående digitala förändringsarbete.

Mycket har också hänt inom digitalisering på skolans område de senaste åren. Internettillgången har förbättrats betydligt och elever har i allt högre grad tillgång till individuell, mobil hårdvara till exempel bärbara datorer eller lärplattor. På gymnasiet har idag mer än hälften av eleverna tillgång till individuella, mobila enheter. Samtidigt har pedagogiken utvecklats hos otaliga lärare, där IT och internet integrerats i lärandet och därigenom förändrat undervisningen. Ett exempel är att gränsen mellan formellt och informellt lärande börjat suddas ut, liksom gränsen mellan individuellt och kollaborativt lärande.  Det har också skett kompetensutvecklingsinsatser av skolans personal, både i samband med hårdvaruinvesteringar och via regionala och nationella satsningar som PIM.

Den svenska skolan befinner sig sålunda på en spännande utvecklingsresa i en tydlig brytningstid. Varje dag adderar internet och ny teknik nya möjligheter till ett utvecklat och moderniserat lärande, där elever i högre grad blir medskapare av sitt eget lärande och där ökad individualisering leder till högre motivations- och relevansgrad. Pedagoger och elever som tagit modiga steg mot ett digitaliserat lärande, t ex med  spelbaserat lärande, flipped classroom eller programmering vittnar om att tekniken snabbt upphör att vara ett ting eller en hårdvara. Internet, kod, sociala medier, osv blir en helt naturlig och självklar del del av lärandet, på samma sätt som syre, mat eller elektricitet i våra vanliga liv. En digitaliserad skola handlar inte bara om att använda kreativa verktyg – det är ett sätt att lära och att uppfatta världen. Dessa förändringar sker givetvis även i utbildningssystem världen över, där läroplansförändingar, offentliga och privata investeringar och ett nytt digitalt landskap för lärande sakta börjar ta form. Exempel på detta är de omfattande förändringar som Irland har genomfört i sina läroplaner, med stort fokus på framtidskompetenser. Ett annat är introduktionen av programmering som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, t ex i England och Estland. I Estland har man dessutom från och med 2011 infört ämnet Informatik i grundskolan, som bland annat innehåller datorkompetens, integritets- och säkerhetsproblematik, med mera. Samtidigt har man inlett samarbete med Finland om utvecklande av gemensamma, öppna lärresurser för högre utbildning.

Det är uppenbart att digitaliseringen av skolan erbjuder möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till att skapa bättre och mer varierade sätt för skolan att nå de olika målen i styrdokumenten. Exempel på detta är bland annat ökade möjligheter till kreativitet, variation, inkludering och individualisering, liksom möjligheter att utveckla nödvändiga digitala framtidsförmågor. Men det är också lätt att se stora utmaningar i digitaliseringens kölvatten till exempel behovet av att besluten kring skolans digitalisering är förankrade i en noggrann mål- och behovsanalys, att relevant beställarkompetens finns liksom att skolan inte bara har fokus satt på teknikinvesteringar, utan att man ser digitaliseringen i ett större utvecklingsperspektiv, där omvärld, kompetensutveckling, pedagogisk utveckling, infrastruktur, organisatoriska förändringar, skolans ledarskap och styrning tar stor plats.

Digitaliseringskommissionen lämnade sin rapport våren 2014. Utifrån ett skolperspektiv stärker den en bild som ter sig allt mer klar; bekräftad bland annat i European Schoolnet (2013); att digitaliseringstakten accelererar i samhället, men att tempot i skolan har mattats av och att Sverige tappat mark gentemot omvärlden. Man ser också att IT-utvecklingen i skolan är ojämt fördelad både inom och mellan skolor och huvudmän. En förklaring till detta anges ofta vara frånvaron av en nationell IT-strategi för skolan och lite för vaga IT-pedagogiska mål i styrdokumenten. En annan förklaring som ofta anges är att en tydlig majoritet av lärarna anser att den dåliga tillgången på digitala läromedel hindrar en ökad IT-användning i undervisningen (Lärarnas Riksförbund, 2013).

Studier från bland annat OECD visar att svenska pedagogers benägenhet att använda digitala hjälpmedel i lärandet är lägre än till exempel hos våra nordiska grannar. Ett konkret exempel på detta är att enligt Sveriges Förenade Läromedelsproducenter så ligger försäljningen av digitala läromedel på endast ca 35 miljoner kronor per år, vilket trots dagens relativt goda dator- och internettillgång endast motsvarar ca 4 % av den totala försäljningen av läromedel i Sverige.

De senaste åren har också forskning på området (bl a från Susanne Kjällander, Stockholms Universitet och från forskningsprojektet UnosUno) tydliggjort att  de möjligheter som tekniken ger inte automatiskt leder till bättre resultat och att strategiskt ledarskap och genomtänkta och testade pedagogiska metoder är de viktigaste framgångsfaktorerna. En annan viktig slutsats är också att den pedagogiska förändringstakten tycks ta tid.

Den svenska skolan har sålunda en internationellt sett bra digital historia och en mycket god framtidspotential, men en hel del insatser behövs för att säkra en fortsatt positiv utveckling och för att bryta trenden med olikvärdighet och tappad fart. Dessa insatser gäller inte minst skolans strategiska ledarskap, tydliga mål, beslutskraft, mod och kompetensutveckling – samt fokus på digital likvärdighet inom och mellan skolor.

Denna strategi syftar till att bistå detta arbete.

 

2. VISION  2020

Den vision för den svenska skolans digitalisering som Nationella forumet har formulerat är:

 

Lärandet i den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens 

möjligheter, och ska kännetecknas av flexibilitet och individualisering. 

Skolan använder därför fullt ut de möjligheter som internet och modern teknik erbjuder, 

och utvecklandet av digitala kompetenser är en central del av alla elevers lärprocesser.

 

 

3. FÖRVÄNTADE LÄGEN 

Utifrån nuläge och vision ringar denna strategi in förväntade lägen inom fyra områden kring skolans digitalisering där en kraftsamling behövs. Dessa är:

 

1. Elevernas lärande

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

– IT används som en självklar del  i elevernas lärande – i planering, genomförande, dokumentation, uppföljning och utvärdering.

– Digitala, internetbaserade lärresurser är en självklar del i skolans lärande.

– Digital utvärdering av elevernas kunskaper är vardag, t ex i forma av digitala

nationella prov.

– Digital kompetens är ett levande inslag i allt lärande, i alla ämnen och kurser.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– Vissa ämnen i grundskolan är helt nätbaserade och kan genomföras 100% digitalt, om så önskas.

– Elever i gymnasieskolan måste ha genomgått minst en helt nätbaserad

kurs inom ramen för sin gymnasieutbildning för att få ut sin gymnasieexamen.

 

2. Professionens praktik och kompetens

 

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

Ett nytt nationellt kompetensutvecklingslyft för utveckling av digital kompetens har sjösatts. Denna utbildningssatsning riktar sig till pedagoger, rektorer, skolchefer och lokala utbildningspolitiker och betonar kollegialt lärande och innovationsspridning. Satsningen är kopplad till best practice och forskning.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

 

3. Infrastuktur,  likvärdighet och resurser

 

A. Förväntade lägen (3 år):

Alla elever och all pedagogisk personal i förskolan och skolans yngre åldrar har god

tillgång till mobila, digitala resurser som möter individernas unika behov.

– Alla elever från åk 4 och all pedagogisk personal har tillgång till personliga, mobila digitala enheter som möter individernas unika behov.

– Alla lärmiljöer i skolan har tillgång till trådlöst internet av god kvalitet.

– Huvudmännen i den svenska grund- och gymnasieskolan har tillgång till flera olika

kvalitetsgranskade, sökbara och tydligt organiserade nationella utbildningsmolntjänster

där öppna och fria resurser från ett stort antal olika aktörer samlats, till exempel från bok-

och läromedelsförlag, UR, mediacentralernas material, folk- och skolbiblioteksresurser,

osv.

– Den svenska grund- och gymnasieskolan använder inte papper för kommunikation och

dokumentation.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

4. Ledning och styrning

 

A. Förväntade lägen på kort sikt (3 år):

– Skolans huvudmän har analyserat nuläget och identifierat behoven av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs vad gäller organisation och arbetssätt samt vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att framgångsrik digitalisering.

 

B. Förväntade lägen på längre sikt (10 år):

– xx

4. FÖRSLAG PÅ INITIATIV FÖR SKOLANS OLIKA AKTÖRER

Visionen och målen i denna nationella strategi indikerar att  initiativ behöver tas inom sju olika områden, för olika aktörer:

 

Innovation och utveckling

Innovationsstöd och initiativ som stimulerar innovation inom utbildningsteknologi och pedagogik bör vara en prioriterad fråga.

 

Digitala lärresurser och e-lärande

Initiativ bör tas för att utveckla ”University of Sweden”-liknande idéer för högstadiet och gymnasieskolan.

Skolans huvudmän kan successivt införa pappersfria perioder. Från dagar till veckor, månader, osv.

 

Kompetensutveckling, lärarutbildning OCH LEDARSKAP

Skolans olika aktörer behöver arbeta aktivt med kompetensutveckling av skolans personal och ledning . Kollegialt lärande, learning studies och fokus på lärares professionalisering kan vara effektiva vägar att gå.

De svenska lärarutbildningarna bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

Den statliga rektorsutbildningen bör uppdateras med konkret innehåll som rör skolans och samhällets digitalisering, digital litteracitet, osv, anpassat och utformat i linje med uppdaterade mål i styrdokumenten.

 

Juridik

Arbetet med att identifiera och tillfredsställande lösa juridiska utmaningar kring pedagogisk användning av molntjänster måste fortgå. Detta kan bland annat ske via samverkan och gemensam information från SKL, Skolverket, Skolinspektionen, Datainspektionen och Nationella Forumet för skolans digitalisering.

Frågor om personlig integritet, upphovsrätt, osv är viktiga att integrera ytterligare i elevernas lärande. Material och metoder för detta kan behöva utvecklas.

 

Styrdokument och skolans regelverk

Förskolans och skolans styrdokument ses över, så att de ger både elever och skolans professionella ledning i att använda tekniken effektivt för att utveckla digitalisering, digital litteracitet och andra framtidskompetenser . Exempel på nya mål kan  t ex vara att elever ska ha förmåga att använda digital teknik, kommunikationsverktyg och nätverk för att lokalisera, bedöma, använda, och skapa information. Ett annat kan vara att elever ska ha förmåga att förstå och använda information i olika format från ett stort antal källor som tillgängliggörs digitalt via datorer och nätverk.

Arbetet med att  ta fram digitala, nationella prov som också är anpassade och utformade i linje digital litteracitet bör intensifieras.

Det kan finnas anledning att se över den ämnes- och kursstruktur vi har idag. Helhet, sammanhang och komplexitet kan gynnas av att nya ämnen ersätter gamla.

Programmering som ett nytt språk i grundskolan bör beaktas. Programmering är inte bara ett kreativt verktyg utan även ett sätt att uppfatta världen på.

 

Infrastruktur

En hel del arbete återstår med att säkerställa att den svenska skolan har likvärdig tillgång till trådlöst internet. Utbyggnad av trådlösa nätverk i skolan bör därför prioriteras av skolans huvudmän.

Utvecklingen mot att elever i skolan har individuella, mobila lärresurser innebär att huvudmännens upphandlings- och beställarkompetens måste vara god. Här finns det anledning att arbeta strategiskt med kompetenshöjande insatser.

Det kommer även behövas höjd beställarkompetens vad gäller digitala lärresurser, liksom uppdaterade och nya upphandlingar på området.

 

Forskning

Fortsatt forskning behövs för att säkerställa kvalitet i skolans och lärandets digitala utveckling. Regering, myndigheter, huvudmän och andra bör därför aktivt stödja klassrumsnära forskning och utveckling kring digitalt stödd pedagogik och metodik.

Sådan forskning bör, i likhet med forskning inom vården, vara “klinisk”, dvs utföras i nära kontakt med skolverksamheten och med medverkan av pedagogisk personal. Detta är viktigt för att dels höja kompetensen bland skolpersonal, dels få genomslag för forskning i skolans vardag.

Forskning kring MOOCS och liknande öppna lärresurser behövs för att fånga upp erfarenheter och lärdomar, som sedan kan omsättas i praktik i utvecklandet av nya tjänster.

Formerna för kunskapsspridning av forskning kan behöva utvecklas för bättre förankring i skolans profession och för att gynna ett omsättande av forskning i skolans praktik.

Författare:
Kommentarer: 1
Kategori: Arbetsmaterial/texter

Två nya medlemmar i referensgruppen för skolledare

Nationella Forumet för skolans digitalisering har fått två fina förstärkningar i referensgruppen för  skolledare: Viveca Dahl, rektor på Fäladsgården i Lund och Johan Norman, rektor på DeGeergymnasiet i Norrköping. Denna referensgrupp består nu av:

  • Pernilla Ericols, Globala Gymnasiet, Stockholm
  • Viveca Dahl, Fäladsgården i Lund
  • Carolina Thornström, Ystad
  • Johan Norman, DeGeer gymnasiet, Norrköping
  • Wail Rabi, Östra Skolan, Malmö

Viveca

Johan-Norman

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Blogg

Sida 1 av 212
skl logotyp